Kriget stänger Hormuzsundet - och driver upp dina kostnader
Bensinpriset har rusat med flera kronor per liter på bara veckor. Orsaken ligger tusentals mil bort - men notan landar i din plånbok.
En farled stängs - och hela världens energi blir dyrare
Tänk dig en kran som släpper igenom en femtedel av all olja i världen. Så fungerar Hormuzsundet - den smala passagen mellan Iran och Oman där 20 miljoner fat olja passerade varje dag innan kriget bröt ut. Olja från Saudiarabien, Irak, Kuwait, Qatar och Förenade Arabemiraten tar alla samma väg ut mot Europa och Asien.
Nu har kranen stängts. Oljepriset sköt i höjden direkt, och historiskt har liknande störningar i regionen lett till snabba och långvariga prisökningar.
Sverige importerar inte särskilt mycket olja direkt från Persiska viken. Men det spelar ingen roll. Oljepriset sätts på en global marknad. När utbudet krymper stiger priset för alla - oavsett var du köper.
Din bensin, din el och din matlåda blir dyrare
Bensin och diesel följer oljepriset nästan direkt. Räkna med flera kronor mer per liter jämfört med innan konflikten. Tankar du 150 liter i månaden landar merkostnaden på 500-800 kr. Pendlar du med bil utan alternativ drabbas du hårdast.
Elpriserna stiger via den europeiska gasmarknaden. Naturgas från Mellanöstern är en viktig energikälla i Europa, och minskad tillgång driver upp elpriset - särskilt i södra Sverige. Bor du i elområde tre eller fyra och har direktverkande el kan du räkna med hundralappar extra per månad.
Maten transporteras med diesel hela vägen från åkern till butikshyllan. Prisökningar på drivmedel slår igenom med några veckors fördröjning. Importerade varor drabbas först, men även svensk mat blir dyrare. Räkna med att veckoinköpen kostar 50-100 kr mer för ett par.
Räntorna kan också röra sig. Om konflikten driver upp inflationen kan Riksbanken tvingas pausa planerade räntesänkningar - eller i värsta fall höja. En höjning med 0,25 procentenheter innebär ungefär 500 kr mer i månaden på ett bolån på tre miljoner kronor.
Kort konflikt ger tillfällig smäll - utdraget krig ändrar allt
Kort konflikt (veckor till ett par månader): Oljepriset toppar kring 90-100 dollar per fat och sjunker sedan tillbaka. Bensinen stiger tillfälligt. Börsen dippar men återhämtar sig. Riksbanken behåller sin räntebana. Du märker det i plånboken i några månader, men det går över.
Utdraget krig (flera månader eller längre): Oljepriset kan nå 120 dollar per fat eller mer. Inflationen stiger till fyra-fem procent. Riksbanken tvingas höja styrräntan. Bensinen kan kosta 25 kr per liter. Kombinationen av dyrare vardag och högre räntor slår hårt mot hushåll med små marginaler. Den totala merkostnaden kan bli 2 000-4 000 kr per månad.
Vad kostar konflikten ditt hushåll?
Uppskattad extra kostnad per månad för ett typiskt hushåll.
Uppskattad extra kostnad
+650 kr/mån
Fem sätt att skydda hushållet nu
- Rensa bland fasta kostnader - gå igenom prenumerationer, försäkringar och elavtal. Byt till fastprisavtal på elen om du vill skydda dig mot prishopp. Varje hundralapp räknas när marginalerna krymper.
- Starta en buffert - sikta på minst tre månaders utgifter på ett sparkonto med ränta. Har du ingen buffert alls, börja med ett litet belopp varje månad. Det ger trygghet om priserna fortsätter stiga.
- Bind en del av bolånet - om ni har rörligt lån och oroar er för räntehöjningar kan det vara värt att dela upp i rörlig och bunden del. Prata med banken.
- Undvik panikbeslut med sparande och investeringar. Börsnedgångar vid konflikter är vanliga men historiskt tillfälliga. Att sälja i panik brukar vara det dyraste beslutet.
- Håll koll på vart pengarna går - medvetenhet är halva jobbet. Logga utgifter, jämför med tidigare månader och reagera tidigt om kostnaderna drar iväg.
Med Lika Rika kan ni följa utgifter tillsammans och se var ni kan dra ner. Att ha koll på ekonomin är extra viktigt i oroliga tider.