Lika mycket kvar varje månad: så delar ni ekonomin när ni tjänar olika
Om en av er tjänar 45 000 och den andra 28 000 - hur delar ni kostnaderna så att det faktiskt blir rättvist? Här förklarar vi "lika mycket kvar"-modellen steg för steg, med räkneexempel.
Vad innebär "lika mycket kvar"?
Idén är enkel: efter att alla gemensamma kostnader är betalda ska ni båda ha samma summa kvar på kontot. Inte samma andel, samma belopp i kronor.
Det betyder att den som tjänar mer betalar en större del av de gemensamma utgifterna. I gengäld får båda samma ekonomiska frihet varje månad. Ingen behöver be om lov för att köpa något, och ingen sitter med känslan av att bidra för lite.
Det kanske låter som att det gynnar den som tjänar mindre. Men de flesta par som testar den här modellen upplever att den skapar mindre konflikter och mer känsla av att vara ett lag.
Så räknar ni ut det
Låt oss ta ett konkret exempel.
Anna tjänar 38 000 kr netto per månad. Erik tjänar 26 000 kr netto. Deras gemensamma utgifter (hyra, mat, el, försäkring, bredband, bil) är 24 000 kr per månad.
Steg 1: Räkna ut hushållets totala disponibla inkomst:
38 000 + 26 000 = 64 000 kr
Steg 2: Dra av de gemensamma kostnaderna:
64 000 - 24 000 = 40 000 kr kvar totalt
Steg 3: Dela det som blir kvar lika:
40 000 / 2 = 20 000 kr var
Steg 4: Räkna baklänges för att se vad var och en betalar:
Anna betalar: 38 000 - 20 000 = 18 000 kr av gemensamma kostnader
Erik betalar: 26 000 - 20 000 = 6 000 kr av gemensamma kostnader
Resultat: Anna betalar 18 000 kr och Erik betalar 6 000 kr. Tillsammans blir det 24 000 kr (de gemensamma kostnaderna), och båda har 20 000 kr kvar till eget sparande, nöjen och personliga utgifter.
I verkligheten är det mer komplicerat
Beräkningen ovan är enkel nog. Men i vardagen kan man sällan styra exakt hur mycket varje person betalar av de gemensamma kostnaderna. Hyran dras kanske via autogiro från den enas konto. Matinköpen hamnar på den andras kort. Elräkningen, försäkringen, streamingtjänsterna - allt ligger utspritt på olika ställen.
Det betyder att även om ni vet hur mycket var och en borde betala, så ser verkligheten annorlunda ut. Den ena har ofta lagt ut mer än sin del, och den andra mindre. Ni behöver alltså ett sätt att hålla koll på vem som faktiskt betalar vad, och sedan göra en avräkning - en överföring som jämnar ut skillnaden.
Det är precis det som ett verktyg som Lika Rika löser. Ni loggar utgifterna löpande, markerar vem som betalade, och appen räknar ut hur mycket som behöver föras över i slutet av månaden för att ni ska landa på lika mycket kvar.
Jämfört med andra modeller
Låt oss se vad som hänt med samma siffror om Anna och Erik valt en annan modell:
50/50: Båda betalar 12 000 kr. Anna har 26 000 kr kvar. Erik har 14 000 kr kvar. Skillnad: 12 000 kr per månad.
Proportionellt efter inkomst: Anna betalar 14 250 kr (59%). Erik betalar 9 750 kr (41%). Anna har 23 750 kr kvar. Erik har 16 250 kr kvar. Skillnad: 7 500 kr per månad.
Lika mycket kvar: Anna betalar 18 000 kr. Erik betalar 6 000 kr. Båda har 20 000 kr kvar. Skillnad: 0 kr.
Vilken modell som är "rätt" beror på vad ni tycker är rättvist. Men om målet är att båda ska ha samma ekonomiska frihet i vardagen är "lika mycket kvar" den modell som levererar det.
Räkna själv: jämför delningsmodeller
Ange era inkomster och gemensamma utgifter, välj modell och se resultatet.
A kvar
26 000
Skillnad
12 000 kr
B kvar
14 000
När funkar det mindre bra?
Modellen förutsätter att ni kommit överens om vad som räknas som gemensamma kostnader. Om den ena parten tycker att dyrare boende borde räknas som gemensamt medan den andra inte gör det, kan det skapa friktion.
Den funkar också sämre om inkomstskillnaden är extremt stor, till exempel om en person tjänar fyra gånger mer. Då kan det kännas orättvist att betala nästan allt, även om slutresultatet blir lika. I sådana fall kan en kombination av proportionellt bidrag och "lika mycket kvar" vara en bättre lösning.
En annan sak att tänka på: modellen handlar om gemensamma kostnader, inte om allt. Personligt sparande, pensionssparande och privata köp hanterar ni var för sig. Det är det som gör modellen praktisk. Den löser det gemensamma utan att ni behöver ha fullständig insyn i varandras ekonomi.
Att hålla det uppdaterat
Siffror förändras. Löneökningar, byte av bostad, föräldraledighet. Allt påverkar kalkylen. Därför är det viktigt att uppdatera beräkningen regelbundet.
Det var just det här behovet som fick oss att bygga likarika.se. Vi började med ett kalkylark, men det var bara en av oss som orkade uppdatera det. Webapp-versionen gör det enklare att hålla koll tillsammans. Du lägger in inkomster och gemensamma utgifter, och verktyget räknar automatiskt ut vem som ska betala vad. Både "lika mycket kvar" och proportionell delning stöds, så ni kan välja den modell som passar er.
Läs mer om olika modeller för gemensam ekonomi i vår översikt: Gemensam ekonomi som par, så hittar ni en modell som funkar för er.