Lägre kontantinsats lockar - men tilläggslåne-fällan lurar

150 000 kr mindre i kontantinsats låter bra. Men det finns en fälla som kan kosta er dyrt om ni inte känner till den.

Kontantinsatsen krymper - men utrymmet att låna mer försvinner

Tänk er att ni hittar en tvåa för 3 miljoner kronor. Sedan den 1 april 2026 behöver ni bara 300 000 kr i kontantinsats - mot 450 000 kr tidigare. Finansinspektionen höjer bolånetaket från 85 till 90 procent, och det gör att ni kan köpa tidigare. Ni sparar 5 000 kr var i månaden och når målet femton månader snabbare.

Samtidigt slopar Finansinspektionen det skärpta amorteringskravet. Sedan 2018 har den som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst behövt amortera en extra procentenhet. Det kravet försvinner nu. Ett par med sammanlagd bruttoinkomst på 60 000 kr i månaden som lånar 3,3 miljoner frigör ungefär 2 750 kr i månaden. Pengar som kan gå till buffert eller räntekostnader istället.

Det vanliga amorteringskravet rör Finansinspektionen inte. Ni amorterar fortfarande minst två procent per år om belåningsgraden överstiger 70 procent, och minst en procent vid 50-70 procent. Under 50 procent finns inget krav.

Men här kommer den fjärde ändringen - den som få pratar om. Finansinspektionen sänker taket för tilläggslån till 80 procent. Tidigare kunde ni ta tilläggslån (till exempel för renovering) upp till 85 procent av bostadens värde. Nu drar Finansinspektionen gränsen vid 80. Det låter som en liten justering. Det är det inte.

Ni lånar på 90 procent - men taket för att låna mer ligger på 80

Ni har precis skrivit på köpekontraktet. Lägenheten kostar 3 miljoner, ni har lånat 2 700 000 kr. Belåningsgraden ligger på 90 procent. Ett halvår senare märker ni att badrummet behöver renoveras. Ni ringer banken och frågar om ett tilläggslån. Svaret: nej.

Taket för tilläggslån ligger på 80 procent. Ni startar tio procentenheter över den gränsen. För att komma ner till 80 procent behöver ni amortera bort 300 000 kr. Med en amorteringstakt på två procent per år tar det fem till sex år. Badrummet som behöver fixas år två? Det får ni finansiera med privatlån, sparande eller hjälp från familjen.

Under de gamla reglerna startade ni visserligen vid gränsen (85 procent bolånetak, 85 procent tilläggslånetak). Men ni behövde åtminstone inte amortera ner er innan ni kunde låna till renovering. Den nya klyftan mellan 90 och 80 gör skillnaden dramatisk.

Tre saker att prata igenom innan ni skriver på

Den lägre kontantinsatsen öppnar dörren till bostadsmarknaden snabbare. Men ni behöver fatta ett par beslut tillsammans innan ni kliver in:

• Bestäm hur ni delar på kontantinsatsen. 300 000 kr kan delas lika (150 000 kr var) eller proportionellt efter inkomst. Bestäm det tidigt. Det blir svårare att reda ut i efterhand.
• Bygg en renoveringskassa vid sidan av bolånet. Eftersom tilläggslån inte finns tillgängliga de första åren behöver ni en gemensam buffert för oplanerade reparationer. Sikta på minst 30 000-50 000 kr som ni inte rör.
• Låt det slopade amorteringskravet jobba åt er. Det är lockande att se de frigjorda pengarna som konsumtionsutrymme. Lägg istället hela eller halva beloppet i renoveringskassan. Framtida ni kommer att tacka er.

Med Lika Rika kan ni följa ert gemensamma sparande mot kontantinsatsen och fördela alla utgifter rättvist utifrån era inkomster - oavsett om ni sparar ihop till den första lägenheten eller hanterar löpande kostnader i en bostad ni redan äger.

Läs också: Plånboksnyheter april 2026